Författare: Mats Ek

Diskursen om lärande i skolan

I västvärlden pågår det en debatt eller rättare sagt det finns en diskurs om hur elever bäst lär sig i skolan där de sociologiska, konstruktivistiska aspekterna lyfts till skyarna. Enligt denna diskurs är lärarens uppgift att undanröja alla hinder som står i vägen för lärande. I Sverige har vi taget steget en bit längre, vi undervisar inte längre! Vi låter i stället eleverna välja mellan ett antal mer eller mindre svåra uppgifter som de själva får konstruera efter eget skön. När eleven anser att uppgiften är utförd, lämnas den in för bedömning.

Progression och svårigheter i lärandet

Självklart ska läraren anpassa svårighets graden på stoff och uppgifter till elevernas nivå, men allt eftersom måste komplexiteten ökas och förklaringsmodeller bli mer abstrakt. Denna progression medför att eleverna måste ”tvingas” öva på de färdigheter och förmågor som är svåra, för att ha en möjlighet att nå högre kunskaper. Om du låter elever gå vidare i utbildningssystemet utan erforderliga kunskaper kommer de snart att känna sig otillräckliga och sannolikt kommer de att tappa intresset för studierna.

Anpassningens risker

Att överfokusera på anpassningar riskerar att elever inte får de utmaningar som lärande består av. I deras iver att vara inkännande och goda så berövar de eleverna inträdet till högre kunskapssfärer. Bjork et. al. (2020) menar att undervisning, bland annat, handlar om att hitta de önskvärda svårigheterna som gör att kunskaper etableras i långtidsminnet.

Anpassningar och läs- och skrivträning

Det senaste i den allmänna och särskilda debatten om den svenska skolans tillkortakommanden handlar om hur skolan ska anpassa lärmiljön för de som har svårigheter med läsning och skrivande. Under lång tid har specialanpassningarna för de med läs- och skrivsvårigheter helt enkelt varit att anpassa bort läs- och skrivträning! I stället för att träna på läsning har eleverna fått lyssna på texter och blivit bedömda på hur väl de kan återge lyssnandet verbalt och kallat det för ”lyssneläsning”[!sic].

Yrkesutbildning och läsningens roll

Jag deltog i Yrkesläraren där detta fenomen problematiseras och följs upp i flera artiklar, där jag och en annan yrkeslärare fick uttala oss om hur vi ser på läsning. Jag tror att det fanns en förutfattad mening om att yrkeslärare inte anser läsning så viktig. Men jag och Tom krossade den myten.

Yrkesutbildningens komplexitet

Det finns ett klart och tydligt argumenterande för att yrkesutbildningar är enkla utbildningar, en utbildning för dem som saknar ”läshuvud”. Vi menar att en yrkesutbildning är en mycket kvalificerad utbildning där andra kunskapsområden än enbart propositionella blir viktiga. Propositionell kunskap är av sådan art att du kan redovisa den verbalt eller skriftligt (traditionellt ofta benämnt som teoretisk kunskap). Du kan svara på frågor som vem, var eller vad? Icke-propositionell kunskap är mer komplex och låter sig inte bevisas så enkelt som en verbal beskrivning eller uppvisande, utan den kunskapen måste även visas i praktiken. Ta exemplet med kunskapen ”att cykla”, här räcker det inte med att du uppger verbalt att du kan det, du måste även visa upp den i praktiken.

Språkets centrala roll i yrkesutbildningen

Det mesta i en gymnasial yrkesutbildning består av stora mängder icke-propositionell kunskap som dels måste övas och tränas på praktisk och eleverna måste även kunna beskriva sin kunskap verbalt. Detta kräver mycket av eleven.

Det språk som yrkeseleven möter är dels ett skriftspråk med ett eget yrkesspecifikt ordförråd, dels ett komplicerat abstrakt bildspråk i form av ritningar, bilder och manualer. Det är viktigt att yrkeslärarna förstår att de även är språklärare. Yrkeslärarna måste vinnlägga sig att väga in detta vid sin lektionsplanering.

Språkets nyckelroll i lärandet

Sammanfattningsvis är språket en nyckel till lärande, oavsett om det handlar om studieförberedande eller yrkesutbildningar. Om vi inte tar språket på allvar riskerar vi att beröva våra elever möjligheten att nå sin fulla potential. Hur ser du på språkets roll i lärandet – och hur kan vi tillsammans skapa en skolmiljö där eleverna verkligen får chansen att växa?

Försvar av lärarens roll i utbildning och undervisning

I dagens debatt, både i dagspressen och på andra plattformar, ställs frågor om elever måste delta i utbildningen trots att de ”utfört alla uppgifter.” Detta resonemang reducerar utbildning och undervisning till en serie uppgifter som betygssätts. När betygen är satta eller en uppgift utförd så är det bara att gå hem! Om detta är vad vi anser att utbildning och undervisning handlar om, har vi missat det övergripande holistiska syftet med utbildning.

Utbildning är en kontinuerlig process som pågår under hela skolåret och är mycket mer komplext än att dela ut uppgifter till eleverna som sedan bedöms. Den omfattar studiebesök, pedagogiska luncher, diskussioner vid bordtennisbordet, lektioner och möten i skolkorridoren. Den formella utbildningen handlar om att introducera olika miljöer och situationer till eleverna, där de kan växa och utvecklas inte bara akademiskt, utan även socialt och emotionellt.

Denna reduktion av vad skola och undervisning är har blivit ett problem för många västerländska skolsystem, inte minst det svenska. Även om deltagandet i gymnasial utbildning är frivilligt, borde intentionen vara att delta och fullfölja vad skolans läroplan har fastfällt. Att skolan enbart skulle handla om att utföra bedömningsbara uppgifter riskerar att urholka utbildningens värde och mening.

I förlängningen av detta resonemang, att skolan bara handlar om att utföra bedömningsbara uppgifter, blir läraren en onödig kostnad. Byt ut den kompetente läraren mot en uppgiftsadministratör. Uppgifterna kan då läggas ut på en lärplattform där eleverna själva väljer vad de för dagen lockas av och bedömningen kan utföras av en AI-driven rättningsfunktion. Men detta skulle vara en allvarlig missuppfattning av lärarens roll och betydelse.

Läraren är inte bara en förmedlare av kunskap, utan också en mentor, en inspiratör och en ledare. Läraren skapar sammanhang, förklarar komplexa samband och anpassar undervisningen efter varje elevs unika behov och förutsättningar. Genom interaktion med eleverna kan läraren upptäcka och uppmuntra intressen, stödja dem i deras utmaningar och guida dem mot deras mål.

Dessutom bidrar läraren till att utveckla elevernas kritiska tänkande, deras förmåga att samarbeta och deras förståelse för samhället och världen runt dem. Detta är aspekter av utbildning som inte kan ersättas av en lärplattform eller en AI-funktion.

För att utbildningen ska vara meningsfull och effektiv krävs det en helhetssyn där lärarens roll som en central aktör erkänns och värderas. Utbildning handlar inte bara om att uppnå betyg utan om att forma individer som är redo att möta livets utmaningar med kunskap, färdigheter och självförtroende.

Att reducera utbildning till en serie bedömningsbara uppgifter är inte bara en förenkling, utan en farlig utveckling som riskerar att undergräva hela utbildningssystemets syfte och effektivitet. Vi måste försvara lärarens roll och erkänna att utbildning är så mycket mer än bara att utföra uppgifter. Det är en komplex och dynamisk process som kräver engagemang, interaktion och en helhetssyn på lärande.

Har vi råd med kommunala ”affärer”?

2011 fattade Tierps kommun ett beslut om att sälja kommunens fastigheter till ett kommunalt aktiebolag (§ 67/2011), anledningen var att vid tiden för beslutet fanns ekonomiska fördelar med ett sådant upplägg. Alliansen har senare lagt ett förslag till kommunstyrelsen att upphäva beslutet från 2011 (KS/2021:391), med argument som belyser frånvaron av ekonomiska fördelar och en minskad demokratisk insyn.

När Alliansförslaget låg på bordet för beslut den 22 oktober 2024 röstades förslaget ned. Med minsta möjliga marginal kunde Sverigedemokraterna tillsammans med Socialdemokraterna i en ohelig allians finna majoritet för att fortsätta genomdriva beslutet från 2011 (7 mot 6).

Utredningar beställda av kommunen, tjänstepersoners yttranden, näringslivet, pensionärsorganisationer och lokala samhällsutvecklingsgrupper har konstaterat att några ekonomiska fördelar med affären saknas och att genomförandet skulle kosta kommunen upp till 30 miljoner kronor i onödiga administrativa utgifter, i en redan hårt ekonomiskt belastad kommun.

Affären riskerar inte bara stora ekonomiska kostnader utan också kostnader för en urholkad demokratisk transparens. Konstruktionen med kommunala aktiebolag minskar insynen och öppnar för korruption, vilket vi sett alldeles för många exempel på i flera kommuner. Är detta verkligen den väg vi vill gå?

Genom samarbete mellan bekymrade kommuninvånare har en överklagan mot kommunstyrelsens beslut inlämnats till Förvaltningsrätten i Uppsala län, mål nr 6962–24. Överklagan riktar sig mot den, enligt vår uppfattning, lagvidriga utförsäljningen. Enligt en promemoria den 18/9 2023, författad av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB kan delar av affärsuppgörelsen strida mot lag, kommunens upplägg är inte prövad av domstol. Dessutom kan delar strida mot kommunallagen (2017:725, kap. 2, 8§) och lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597, kap. 4, 3§)

Läs mer här:

https://www.tierp.se/tierp.se/kommun-och-politik/politik-och-beslut/moten-handlingar-och-protokoll/kommunstyrelsens-kallelser-och-protokoll.html?folder=19.2f47a6a415bb30ff4b0b924c&sv.url=12.74fa189c1900fdd81e587cf

https://www.konkurrensverket.se/informationsmaterial/nyhetsarkiv/tierp-kravs-pa-upphandlingsboter/

Kommunala bolag ökar risken för korruption

Risk för korruption i kommunala bolag